Idag är det 22 dagar kvar tills jag påbörjar min Roaccutan-behandling.
Det gick faktikst ganska enkelt för mig att få den medicinen, jag trodde att jag skulle bli nekad när jag väl fick min remiss till hudkliniken.

Jag är 23 år, och har alltid haft finnar. Min syster led av ganska svår ärrbildande acne och har ätit Roaccutan men när hon var 18-19 år.

Min historia då:
I november förra året tröttnade jag. Jag kände att "jag är snart 23, jag ska inte ha finnar längre" och när jag dessutom började få ömmande finnar, då ringde jag upp vårdcentralen en morgon och fick en läkartid ganska snabbt.
Väl på vårdcentralen fick jag träffa en AT-läkare som satte mig på antibiotikan Tetralysal 300 mg morgon och kväll + Differin kräm att smörja in om kvällarna.
Det var tänkt att antibiotikan skulle trappas ner efter ett par veckor, men det gick inte alls. Jag tyckte att behandligen hjälpte till en början men när jag trappade ner till en kapsel om dagen efter ett par månader blossade det upp igen.

Jag har inte typisk acne och har knappt några ärr, bara lite grann på ena kinden vilket jag är väldigt glad för. Jag har mest små knottror, det är nog den bästa förklaringen jag har. Jag kommer att lägga upp bilder för min egen skull så att jag kan följa förbättringen som jag hoppas på.

Anledningen till att jag inte börjar på en gång är att jag har en veckas semetser iår, då jag ska vara på festival och vara full + att jag kommer att bränna sönder mig vilket jag gör varje festivalvecka.
Roaccutan ska man helst inte dricka någon alkohol med eftersom medicinen i sig påfrestar levern i sig - och ja, ni vet ju vad alkohol gör. Medicinen i sig gör att jag måste ta regelbundna blodprover för att kontrollera levervärden och tromobcyter.
Dessutom blir man extra solkänslig och jag är känslig redan som det är, så jag kommer inte att klara en veckas festivalande utan att bränna sönder mig.

Tillbaks till historien:
I april eller maj besökte jag åter min läkare på vårdcentralen och bad om en remiss till hud och min doktor skickade gärna en sån men trodde inte att dom skulle ta emot mig.
Men hon var beredd att sätta in mig på Roaccutan. Jag är hoppfull men nervös.
Skriver nog ett eget inlägg om biverkningarna sen...

Nu ska jag ta natten.